5 Mosebok 29
1 Dessa äro förbundets ord, det förbunds som HERREN bjöd Mose att sluta med Israels barn i Moabs land, ett annat förbund än det som han hade slutit med dem på Horeb.2 Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: I haven sett allt vad HERREN har gjort inför edra ögon i Egyptens land, med Farao och alla hans tjänare och hela hans land,3 de stora hemsökelser som du med egna ögon såg, de stora tecknen och undren.4 Men HERREN har ännu intill denna dag icke givit eder hjärtan att förstå med, ögon att se med och öron att höra med.5 Och jag lät eder vandra i öknen i fyrtio år; edra kläder blevo icke utslitna på eder, och din sko blev icke utsliten på din fot.6 Bröd fingen I icke att äta, icke vin eller starka drycker att dricka, på det att I skullen veta att jag är HERREN, eder Gud.7 Och när I kommen till dessa trakter, drogo Sihon, konungen i Hesbon, och Og, konungen i Basan, ut till strid mot oss, men vi slogo dem.8 Och vi intogo deras land och gåvo det till arvedel åt rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam.9 Så hållen nu detta förbunds ord och gören efter dem, för att I mån hava framgång i allt vad I gören.10 I stån i dag allasammans inför HERREN, eder Gud: edra huvudmän, edra stammar, edra äldste och edra tillsyningsmän, var man i Israel,11 så ock edra barn och hustrur, och främlingen som är hos dig i ditt läger, din vedhuggare såväl som din vattenbärare,12 för att du må inträda i HERRENS, din Guds, förbund, det edsförbund som HERREN, din Gud, i dag vill sluta med dig.13 Ty han vill i dag upphöja dig, så att du skall vara hans folk och han din Gud, såsom han har sagt dig, och såsom han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob.14 Och det är icke med eder allenast som jag i dag sluter detta förbund, detta edsförbund,15 utan jag gör det både med dem som i dag stå här med oss inför HERREN, vår Gud, och med dem som icke äro här med oss i dag.16 I veten ju själva huru vi bodde i Egyptens land, och huru vi drogo mitt igenom de folks land, som I nu haven lämnat17 Och I sågen deras styggelser och eländiga avgudar, de gudar av trä och sten, silver och guld, som funnos hos dem.18 Så må då bland eder icke finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam vars hjärta i dag vänder sig bort ifrån HERREN, vår Gud, för att gå åstad och tjäna dessa folks gudar; bland eder må icke finnas någon rot varifrån gift och malört växer upp,19 så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås.20 HERREN skall icke vilja förlåta honom; nej, Herrens vrede och nitälskan skall då vara såsom en rykande eld mot de männen, och all den förbannelse som är uppskriven i denna bok skall komma att vila på honom, och Herren skall så utplåna hans namn, att det icke mer skall finnas under himmelen.21 Och HERREN skall avskilja honom från alla Israels stammar till att drabbas av olycka, efter alla de förbannelser som äro fästa vid det förbund som är uppskrivet i denna lagbok.22 Och ett kommande släkte, edra barn som uppstå efter eder, och främlingen, som kommer ifrån fjärran land, de skola säga, när de se de plågor och sjukdomar som HERREN har skickat över detta land,23 när de se huru all jord där är förbränd och förvandlad till svavel och salt, så att den icke kan besås eller framalstra växter, och så att inga örter där kunna komma upp -- såsom det blev, när Sodom och Gomorra, Adma och Seboim omstörtades, då HERREN i sin vrede och harm omstörtade dem --24 ja, alla folk skola då säga: »Varför har Herren gjort så mot detta land? Varför brinner hans vrede så starkt?»25 Och man skall svara: »Därför att de övergåvo HERRENS, sina fäders Guds, förbund, det som han slöt med dem, när han förde dem ut ur Egyptens land,26 och därför att de gingo åstad och tjänade andra gudar och tillbådo dem, gudar som de icke kände, och som han icke hade givit dem till deras del,27 därför upptändes HERRENS vrede mot detta land, så att han lät komma över det all den förbannelse som är uppskriven i denna bok.28 Ja, därför ryckte HERREN dem upp ur deras land, med vrede och harm och stor förtörnelse, och kastade dem bort till ett annat land, såsom nu har skett.»29 Vad som ännu är fördolt hör HERREN, vår Gud, till; men vad som är uppenbarat, det gäller för oss och våra barn till evig tid, för att vi skola göra efter alla denna lags ord.
Deuteronomy 29
Narrative Interlude
1 s These are the words of the covenant that the Lord commanded Moses to make with the people of Israel in the land of Moab, in addition to the covenant he had made with them at Horeb.s
The Exodus, Wandering, and Conquest Reviewed
2 Moses proclaimed to all Israel as follows: “You have seen all that the Lord didt in the land of Egypt to Pharaoh, all his servants, and his land.3 Your eyes have seen the great judgments,t those signs and mighty wonders.4 But to this very day the Lord has not given you an understanding mind, perceptive eyes, or discerning ears!t5 I have led you through the desert for forty years. Your clothing has not worn outt nor have your sandalst deteriorated.6 You have eaten no bread and drunk no wine or beer – all so that you might know that Is am the Lord your God!7 When you came to this place King Sihon of Heshbon and King Og of Bashan came out to make war and we defeated them.
8 Then we took their land and gave it as an inheritance to Reuben, Gad, and half the tribe of Manasseh.
The Present Covenant Setting
9 “Therefore, keep the termst of this covenant and obey them so that you may be successful in everything you do.10 You are standing today, all of you, before the Lord your God – the heads of your tribes,s your elders, your officials, every Israelite man,11 your infants, your wives, and thet foreigners living in your encampment, those who chop wood and those who carry water –12 so that you may enter by oath into the covenant the Lord your God is making with you today.t13 Today he will affirm that you are his people and that he is your God,t just as he promised you and as he swore by oath to your ancestorst Abraham, Isaac, and Jacob.14 It is not with you alone that I am making this covenant by oath,
15 but with whoever stands with us here today before the Lord our God as well as those not with us here today.t
The Results of Disobedience
16 “(For you know how we lived in the land of Egypt and how we crossed through the nations as we traveled.17 You have seen their detestable thingst and idols of wood, stone, silver, and gold.)t18 Beware that the heart of no man, woman, clan, or tribe among you turns away from the Lord our God today to pursue and serve the gods of those nations; beware that there is among you no root producing poisonous and bitter fruit.t19 When such a persont hears the words of this oath he secretlyt blesses himselft and says, “I will have peace though I continue to walk with a stubborn spirit.”t This will destroyt the watered ground with the parched.t20 The Lord will be unwilling to forgive him, and his intense angert will raget against that man; all the cursest written in this scroll will fall upon himt and the Lord will obliterate his name from memory.t21 The Lord will single him outt for judgmentt from all the tribes of Israel according to all the curses of the covenant written in this scroll of the law.22 The generation to come – your descendants who will rise up after you, as well as the foreigner who will come from distant places – will seet the afflictions of that land and the illnesses that the Lord has brought on it.23 The whole land will be covered with brimstone, salt, and burning debris; it will not be planted nor will it sprout or produce grass. It will resemble the destruction of Sodom and Gomorrah, Admah and Zeboiim, which the Lord destroyed in his intense anger.t24 Then all the nations will ask, “Why has the Lord done all this to this land? What is this fierce, heated display of angert all about?”25 Then people will say, “Because they abandoned the covenant of the Lord, the God of their ancestors, which he made with them when he brought them out of the land of Egypt.26 They went and served other gods and worshiped them, gods they did not know and that he did not permit them to worship.t27 That is why the Lord’s anger erupted against this land, bringing on it all the cursest written in this scroll.28 So the Lord has uprooted them from their land in anger, wrath, and great rage and has deported them to another land, as is clear today.”
29 Secret things belong to the Lord our God, but those that are revealed belong to us and our descendantst forever, so that we might obey all the words of this law.