2 Mosebok 1

1 Och dessa äro namnen på Israels söner, som kommo till Egypten; med Jakob kommo de, var och en med sitt hus:2 Ruben, Simeon, Levi och Juda,3 Isaskar, Sebulon och Benjamin,4 Dan och Naftali, Gad och Aser.5 Tillsammans utgjorde de som hade utgått från Jakobs länd sjuttio personer; men Josef var redan förut i Egypten.6 Och Josef dog och alla hans bröder och hela det släktet.7 Men Israels barn voro fruktsamma och växte till och förökade sig och blevo övermåttan talrika, så att landet blev uppfyllt av dem.8 Då uppstod en ny konung över Egypten, en som icke visste av Josef.9 Och denne sade till sitt folk: »Se, Israels barns folk är oss för stort och mäktigt.10 Välan, låt oss då gå klokt till väga med dem; eljest kunde de ännu mer föröka sig; och om ett krig komme på, kunde de förena sig med våra fiender och begynna krig mot oss och sedan draga bort ur landet.»11 Alltså satte man arbetsfogdar över dem och förtryckte dem med trälarbeten. Och de måste bygga åt Farao förrådsstäder, Pitom och Raamses.12 Men ju mer man förtryckte dem, dess mer förökade de sig, och dess mer utbredde de sig, så att man begynte gruva sig för Israels barn.13 Därför pålade egyptierna Israels barn ytterligare tvångsarbeten14 och förbittrade deras liv med hårt arbete på murbruk och tegel och med alla slags arbeten på marken korteligen, med tvångsarbeten av alla slag, som de läto dem utföra15 Och konungen i Egypten talade till de hebreiska kvinnor -- den ena hette Sifra, den andra Pua -- som hjälpte barnaföderskorna,16 han sade: »När I förlösen de hebreiska kvinnorna, så sen efter, då de föda: om det är ett gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn, så må det leva.»17 Men hjälpkvinnorna fruktade Gud och gjorde icke såsom konungen i Egypten hade sagt till dem, utan läto barnen leva.18 Då kallade konungen i Egypten hjälpkvinnorna till sig och sade till dem: »Varför gören I så och låten barnen leva?»19 Hjälpkvinnorna svarade Farao: »De hebreiska kvinnorna äro icke såsom de egyptiska. De äro kraftigare; förrän hjälpkvinnan kommer till dem, hava de fött.»20 Och Gud lät det gå väl för hjälpkvinnorna; och folket förökade sig och blev mycket talrikt.21 Eftersom hjälpkvinnorna fruktade Gud, lät han deras hus förkovras.22 Då bjöd Farao allt sitt folk och sade: »Alla nyfödda gossebarn- skolen I kasta i Nilfloden, men all flickebarn mån I låta leva.»

Exodus 1

Blessing during Bondage in Egypt

1 s Theset are the namess of the sons of Israelt who entered Egypt – each man with his householdt entered with Jacob:2 Reuben, Simeon, Levi, and Judah,3 Issachar, Zebulun, and Benjamin,4 Dan and Naphtali, Gad and Asher.5 All the peoplet who were directly descendedt from Jacob numbered seventy.s But Joseph was already in Egypt,t6 and in timet Josephts and his brothers and all that generation died.

7 The Israelites,t however,t were fruitful, increased greatly, multiplied, and became extremely strong,ts so that the land was filled with them.
8 Then a new king,s who did not know aboutt Joseph, came to powert over Egypt.9 He saidt to his people, “Look att the Israelite people, more numerous and stronger than we are!

10 Come, let’s deal wiselyts with them. Otherwiset they will continue to multiply,t and ift a war breaks out, they will ally themselves witht our enemies and fight against us and leavet the country.”
11 So they put forement over the Israelitest to oppresss them with hard labor. As a resultt they built Pithom and Ramesess as store cities for Pharaoh.12 But the more the Egyptianst oppressed them, the more they multiplied and spread.ts As a result the Egyptians loathedt the Israelites,13 and theyt made the Israelites serve rigorously.t

14 They made their lives bitters byt hard service with mortar and bricks and by all kinds of servicet in the fields. Every kind of service the Israelites were required to give was rigorous.t
15 The king of Egypt saidt to the Hebrew midwives,s one of whom was named Shiphrah and the other Puah,t16 t “When you assistt the Hebrew women in childbirth, observe at the delivery:t If it is a son, kill him,s but if it is a daughter, she may live.”t

17 Butt the midwives feared God and did not do what the king of Egypt had told them; they let the boys live.t
18 Then the king of Egypt summonedt the midwives and said to them, “Why have you done this and let the boys live?”t19 The midwives said to Pharaoh, “Because the Hebrews women are not like the Egyptian women – for the Hebrew woment are vigorous; they give birth before the midwife gets to them!”ts20 So God treated the midwives well,t and the people multiplied and became very strong.

21 And because the midwives feared God, he madet householdst for them.

22 Then Pharaoh commanded all his people, “All sonst that are born you must throwt into the river, but all daughters you may let live.”ts