Jeremia 1

1 Detta är vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land.2 Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regeringsår,3 Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regeringsår, då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.4 HERRENS ord kom till mig; han sade:5 »Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken.»6 Men jag svarade: »Ack Herre HERRE! Se, jag förstår icke att tala, ty jag är för ung.7 Då sade HERREN till mig: »Säg icke: 'Jag är för ung', utan gå åstad vart jag än sänder dig, och tala vad jag än bjuder dig.8 Frukta icke för dem; ty jag är med dig och vill hjälpa dig, säger HERREN.»9 Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: »Se, jag lägger mina ord i din mun.10 Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.»11 Och HERRENS ord kom till mig; han sade: »Vad ser du, Jeremia?» Tag svarade: »Jag ser en gren av ett mandelträds.»12 Och HERREN sade till mig: »Du har sett rätt, ty jag skall vakas över mitt ord och låta det gå i fullbordan.»13 Och HERRENS ord kom till mig för andra gången; han sade: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en sjudande gryta; den synes åt norr till.»14 Och HERREN sade till mig: »Ja, från norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare.15 Ty se, jag skall kalla på alla folkstammar i rikena norrut, säger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt säte vid ingången till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda städer.16 Och jag skall gå till rätta med dem för all deras ondska, därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar och tillbett sina händers verk.17 Så omgjorda nu du dina länder, och stå upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke förfärad för dem, på det att jag icke må låta vad förfärligt är komma över dig inför dem.18 Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot det meniga folket,19 så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig, säger HERREN, och jag vill hjälpa dig.»

Jeremiah 1

The Superscription

1 The following is a record of what Jeremiah son of Hilkiah prophesied.t He was one of the priests who lived at Anathoth in the territory of the tribe of Benjamin.2 The Lords began to speak to himt in the thirteenth year that Josiah son of Amon ruled over Judah.

3 The Lord also spoke to him when Jehoiakim son of Josiah ruled over Judah, and he continued to speak to him until the fifth month of the eleventh years that Zedekiah son of Josiah ruled over Judah. That was when the people of Jerusalems were taken into exile.t

Jeremiah’s Call and Commission

4 The Lord said to me,

5 “Before I formed you in your mother’s wombt I chose you.t
Before you were born I set you apart.
I appointed you to be a prophet to the nations.”
6 I answered, “Oh, Lord God,ts I reallyt do not know how to speak well enough for that,t for I am too young.”t7 The Lord said to me, “Do not say, ‘I am too young.’ But got to whomever I send you and say whatever I tell you.8 Do not be afraid of those to whom I send you,t for I will be with you to protectt you,” says the Lord.9 Then the Lord reached out his hand and touched my mouth and said to me, “I will most assuredly give you the words you are to speak for me.ts

10 Know for certain thatt I hereby give you the authority to announce to nations and kingdoms that they will bet uprooted and torn down, destroyed and demolished, rebuilt and firmly planted.”s

Visions Confirming Jeremiah’s Call and Commission

11 Later the Lord asked me, “What do you see, Jeremiah?” I answered, “I see a branch of an almond tree.”

12 Then the Lord said, “You have observed correctly. This meanst I am watching to make sure my threats are carried out.”ts
13 The Lord again asked me, “What do you see?” I answered, “I see a pot of boiling water; it is tipped toward us from the north.”t14 Then the Lord said, “This meanst destruction will break out from the north on all who live in the land.15 For I will soon summon all the peoples of the kingdoms of the north,” says the Lord. “They will come and their kings will set up their thronest near the entrances of the gates of Jerusalem.s They will attack all the walls surrounding it, and all the towns in Judah.t

16 In this wayt I will pass sentences on the people of Jerusalem and Judaht because of all their wickedness. For they rejected me and offered sacrifices to other gods, worshiping what they made with their own hands.”t
17 “But you, Jeremiah,t get yourself ready!t Go and tell these people everything I instruct you to say. Do not be terrified of them, or I will give you good reason to be terrified of them.t18 I, the Lord,t hereby promise to make yout as strong as a fortified city, an iron pillar, and a bronze wall. You will be able to stand up against all who live int the land, including the kings of Judah, its officials, its priests and all the people of the land.

19 They will attack you but they will not be able to overcome you, for I will be with you to rescue you,” says the Lord.