Jeremia 4

1   om du omvänder dig, Israel, säger HERREN,      skall du få vända tillbaka till mig;  och om du skaffar bort dina styggelser från min åsyn,      skall du slippa vandra flyktig omkring.2   Då skall du svärja i sanning, rätt och rättfärdighet:      »Så sant HERREN lever»,  och hednafolken skola välsigna sig i honom      och berömma sig av honom.3   Ja, så säger HERREN  till Juda män och till Jerusalem:  Bryten eder ny mark,      och sån ej bland törnen.4   Omskären eder åt HERREN; skaffen bort      edert hjärtas förhud,  I Juda män och I Jerusalems invånare.  Eljest skall min vrede bryta fram såsom en eld      och brinna så, att ingen kan utsläcka den,      för edert onda väsendes skull.5   Förkunnen i Juda,  kungören i Jerusalem och påbjuden,  ja, stöten i basun i landet,  ropen ut med hög röst och sägen:  »Församlen eder och låt oss fly      in i de befästa städerna.»6   Resen upp ett baner som visar åt Sion,      bärgen edert gods och dröjen icke  ty jag skall låta olycka komma från norr,      med stor förstöring.7   Ett lejon drager fram ur sitt snår  och en folkfördärvare bryter upp,      han går ut ur sin boning,  för att göra ditt land till en ödemark;      då bliva dina städer förstörda,  så att ingen kan bo i dem.8   Så höljen eder nu i sorgdräkt,      klagen och jämren eder,  ty HERRENS vredes glöd      upphör icke över oss.9 På den tiden, säger HERREN, skall det vara förbi med konungens och furstarnas mod, och prästerna skola bliva förfärade och profeterna stå häpna.10 Men jag sade: »Ack Herre, HERRE, svårt bedrog du sannerligen detta folk och Jerusalem, då du sade: »Det skall gå eder väl.» Svärdet är ju nära att taga vårt liv.11 På den tiden skall det sägas om detta folk och om Jerusalem: En brännande vind från höjderna i öknen kommer emot dottern mitt folk, icke en sådan vind som passar, när man kastar säd eller rensar korn;12 nej, en våldsammare vind än som så låter jag komma. Ja, nu vill jag gå till rätta med dem!13   Se, såsom ett moln kommer han upp      och såsom en stormvind äro hans vagnar;  hans hästar äro snabbare än örnar,      ve oss, vi äro förlorade!14 Så två nu ditt hjärta rent från ondska, Jerusalem, för att du må bliva frälst. Huru länge skola fördärvets tankar bo i ditt bröst?15 Från Dan höres ju en budbärare ropa, och från Efraims bergsbygd en som bådar fördärv.16 Förkunnen för folken, ja, kungören över Jerusalem att en belägringshär kommer ifrån fjärran land och häver upp sitt rop mot Juda städer.17 Såsom väktare kring ett åkerfält samla de sig runt omkring henne, därför att hon har varit gensträvig mot mig, säger HERREN.18 Ja, ditt eget leverne och dina egna varningar vålla dig detta; det är din ondskas frukt att det bliver dig så bittert, och att plågan träffar dig ända in i hjärtat.19   I mitt innersta våndas jag,      i mitt hjärtas djup.  Mitt hjärta klagar i mig,      jag kan icke tiga,  ty basunljud hör du, min själ,      och krigiskt härskri.20   Olycka efter olycka ropas ut,      ja, hela landet bliver förött;  plötsligt bliva mina hyddor förödda,      i ett ögonblick mina tält.21   Huru länge skall jag se stridsbaneret      och höra basunljud?22   Ja, mitt folk är oförnuftigt,      de vilja ej veta av mig.  De äro dåraktiga barn      och hava intet förstånd.  Visa äro de till att göra vad ont är,      men att göra vad gott är förstå de ej.23   Jag såg på jorden,      och se, den var öde och tom,  och upp mot himmelen,      och där lyste intet ljus.24   Jag såg på bergen,      och se, de bävade,  och alla höjder vacklade.25   Jag såg mig om,      och då fanns där ingen människa,  och alla himmelens fåglar      hade flytt bort.26   Jag såg mig om,      och då var det bördiga landet en öken,  och alla dess städer voro nedbrutna,      för HERRENS ansikte,      för hans vredes glöd,27   Ty så säger HERREN:      Hela landet skall bliva en ödemark,  om jag än ej alldeles vill göra ände därpå.28   Därför sörjer jorden,  och himmelen därovan kläder sig i sorgdräkt,  därför att jag så har talat och beslutit  och ej kan ångra det eller taga det tillbaka.29   För larmet av ryttare och bågskyttar      tager hela staden till flykten.  Man giver sig in i skogssnåren      och upp bland klipporna.  Alla städer äro övergivna,      ingen människa bor mer i dem.30   Vad vill du göra i din förödelse?  Om du än kläder dig i scharlakan,  om du än pryder dig med gyllene smycken  om du än söker förstora dina ögon genom smink,  så gör du dig dock skön förgäves.  Dina älskare förakta dig,      ja, de stå efter ditt liv.31   Ty jag hör rop såsom av en barnaföderska,      nödrop såsom av en förstföderska.  Det är dottern Sion som ropar;      hon flämtar, hon räcker ut sina händer:  »Ack, ve mig!  I mördares våld      försmäktar min själ.»

Jeremiah 4

1 “If you, Israel, want to come back,” says the Lord,
“if you want to come back to met
you must get those disgusting idolst out of my sight
and must no longer go astray.t

2 You must be truthful, honest and upright
when you take an oath saying, ‘As surely as the Lord lives!’t
If you do,t the nations will pray to be as blessed by him as you are
and will make him the object of their boasting.”t

3 Yes,t the Lord has this to say
to the people of Judah and Jerusalem:
“Like a farmer breaking up hard unplowed ground,
you must break your rebellious will and make a new beginning;
just as a farmer must clear away thorns lest the seed is wasted,
you must get rid of the sin that is ruining your lives.t

4 Just as ritual circumcision cuts away the foreskin
as an external symbol of dedicated covenant commitment,
you must genuinely dedicate yourselves to the Lord
and get rid of everything that hinders your commitment to me,t
people of Judah and inhabitants of Jerusalem.
If you do not,t my anger will blaze up like a flaming fire against you
that no one will be able to extinguish.
That will happen because of the evil you have done.”

Warning of Coming Judgment

5 The Lord said,t
“Announcet this in Judah and proclaim it in Jerusalem:s
‘Sound the trumpett throughout the land!’
Shout out loudly,
‘Gather together! Let us flee into the fortified cities!’

6 Raise a signal flag that tells people to go to Zion.t
Run for safety! Do not delay!
For I am about to bring disaster out of the north.
It will bring great destruction.t

7 Like a lion that has come up from its lairt
the one who destroys nations has set out from his home base.t
He is coming out to lay your land waste.
Your cities will become ruins and lie uninhabited.

8 So put on sackcloth!
Mourn and wail, saying,
‘The fierce anger of the Lord
has not turned away from us!’”t

9 “When this happens,”t says the Lord,
“the king and his officials will lose their courage.
The priests will be struck with horror,
and the prophets will be speechless in astonishment.”

10 In response to all thist I said, “Ah, Lord God,t you have surely allowedt the people of Judah and Jerusalemt to be deceived by those who say, ‘You will be safe!’t But in fact a sword is already at our throats.”t

11 “At that time the people of Judah and Jerusalemt will be told,
‘A scorching wind will sweep down
from the hilltops in the desert onts my dear people.t
It will not be a gentle breeze
for winnowing the grain and blowing away the chaff.t

12 No,t a wind too strong for that will come at my bidding.
Yes, even now I, myself, am calling down judgment on them.’t

13 Look! The enemy is approaching like gathering clouds.t
The roar of his chariots is like that of a whirlwind.t
His horses move more swiftly than eagles.”
I cry out,t “We are doomed,t for we will be destroyed!”

14 “Oh people of Jerusalem, purify your hearts from evilt
so that you may yet be delivered.
How long will you continue to harbor up
wicked schemes within you?

15 For messengers are coming, heralding disaster,
from the city of Dan and from the hills of Ephraim.t

16 They are saying,t
‘Announce to the surrounding nations,t
“The enemy is coming!”s
Proclaim this messaget to Jerusalem:
“Those who besiege citiest are coming from a distant land.
They are ready to raise the battle cry againstt the towns in Judah.”’

17 They will surround Jerusalemt
like men guarding a fields
because they have rebelled against me,”
says the Lord.

18 “The way you have lived and the things you have donet
will bring this on you.
This is the punishment you deserve, and it will be painful indeed.t
The pain will be so bad it will pierce your heart.”t

19 I said,t
“Oh, the feeling in the pit of my stomach!t
I writhe in anguish.
Oh, the pain in my heart!t
My heart pounds within me.
I cannot keep silent.
For I hear the sound of the trumpet;t
the sound of the battle cry pierces my soul!s

20 I seet one destruction after another taking place,
so that the whole land lies in ruins.
I see ourt tents suddenly destroyed,
theirt curtains torn down in a mere instant.t

21 “How long must I see the enemy’s battle flags
and hear the military signals of their bugles?”t

22 The Lord answered,t
“This will happent because my people are foolish.
They do not know me.
They are like children who have no sense.t
They have no understanding.
They are skilled at doing evil.
They do not know how to do good.”

23 “I looked at the land and sawt that it was an empty wasteland.t
I looked up at the sky, and its light had vanished.

24 I looked at the mountains and saw that they were shaking.
All the hills were swaying back and forth!

25 I looked and saw that there were no more people,t
and that all the birds in the sky had flown away.

26 I looked and saw that the fruitful land had become a desert
and that all of the cities had been laid in ruins.
The Lord had brought this all about
because of his blazing anger.t

27 All this will happen because the Lord said,t
“The whole land will be desolate;
however, I will not completely destroy it.

28 Because of this the land will mourn
and the sky above will grow black.s
For I have made my purpose knownt
and I will not relent or turn back from carrying it out.”t

29 At the sound of the approaching horsemen and archers
the people of every town will flee.
Some of them will hide in the thickets.
Others will climb up among the rocks.
All the cities will be deserted.
No one will remain in them.

30 And you, Zion, city doomed to destruction,t
you accomplish nothingt by wearing a beautiful dress,t
decking yourself out in jewels of gold,
and putting on eye shadow!t
You are making yourself beautiful for nothing.
Your lovers spurn you.
They want to kill you.t

31 In fact,t I hear a cry like that of a woman in labor,
a cry of anguish like that of a woman giving birth to her first baby.
It is the cry of Daughter Zions gasping for breath,
reaching out for help,t saying, “I am done in!t
My life is ebbing away before these murderers!”