Job 1

1 I Us' land levde en man som hette Job; han var en ostrafflig och redlig man, som fruktade Gud och flydde det onda.2 Åt honom föddes sju söner och tre döttrar;3 och han ägde sju tusen får, tre tusen kameler, fem hundra par oxar och fem hundra åsninnor, därtill tjänare i stor mängd. Så var denne man mäktigare än någon annan i Österlandet.4 Och hans söner hade för sed att gå åstad och hålla gästabud, den ena dagen i den enes hus, den andra dagen i den andres; de sände då och inbjödo sina tre systrar att äta och dricka tillsammans med dem.5 När så en omgång av gästabudsdagar var till ända, sände Job efter dem för att helga dem; bittida om morgonen offrade han då ett brännoffer för var och en av dem. Ty Job tänkte »Kanhända hava mina barn syndat och i sina hjärtan talat förgripligt om Gud». Så gjorde Job för var gång.6 Men nu hände sig en dag att Guds söners kommo och trädde fram inför HERREN, och Åklagaren kom också med bland dem.7 Då frågade HERREN Åklagaren: »Varifrån kommer du?» Åklagaren svarade HERREN och sade: »Från en vandring utöver jorden och från en färd omkring på den.»8 Då sade HERREN till Åklagaren: »Har du givit akt på min tjänare Job? Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda.»9 Åklagaren svarade HERREN och sade: »Är det då för intet som Job fruktar Gud?10 Du har ju på allt sätt beskärmat honom och hans hus och allt vad han äger; du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar hava utbrett sig i landet.11 Man räck ut din hand och kom vid detta allt som han äger; förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot dig.»12 HERREN sade till Åklagaren: »Välan, allt vad han äger vare givet i din hand; allenast mot honom själv må du icke räcka ut din hand.» Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte.13 När nu en dag hans söner och döttrar höllo måltid och drucko vin i den äldste broderns hus,14 Kom en budbärare till Job och sade: »Oxarna gingo för plogen, och åsninnorna betade därbredvid;15 då föllo sabéerna in och rövade bort dem, och folket slogo de med svärdsegg. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»16 Medan denne ännu talade, kom åter en och sade: »Guds eld föll ifrån himmelen och slog ned bland småboskapen och folket och förtärde dem. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»17 Medan denne ännu talade, kom åter en och sade: Kaldéerna ställde upp sitt manskap i tre hopar och föllo så över kamelerna och rövade bort dem, och folket slogo de med svärdsegg. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»18 Under det att denne ännu talade, kom åter en annan och sade: Dina söner och döttrar höllo måltid och drucko vin i den äldste broderns hus;19 då kom en stark storm fram över öknen och tog tag i husets fyra hörn, och det föll omkull över folket, så att de förgingos. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»20 Då stod Job upp och rev sönder sin mantel och skar av håret på sitt huvud. Och han föll ned till jorden och tillbad21 och sade:  »Naken kom jag ur min moders liv,  och naken skall jag vända åter dit;  HERREN gav, och HERREN tog.  Lovat vare HERRENS namn!»22 Vid allt detta syndade Job icke och talade intet lasteligt mot Gud.

Job 1

I. The Prologue (1:1-2:13)

Job’s Good Life

1 s There was a mant in the land of Uzs whoset name was Job.s And that man was puret and upright,t one who feared God and turned away from evil.s2 Sevens sons and three daughters were born to him.t

3 His possessionst includedt 7,000 sheep, 3,000 camels, 500 yoke of oxen, and 500 female donkeys; in addition he had a very great household.t Thus het was the greatest of all the people in the east.t
4 Now his sons used to got and holdt a feast in the house of each one in turn,t and they would send and invitet their threet sisters to eat and to drink with them.

5 Whent the days of their feasting were finished,t Job would sendt for them and sanctifyt them; he would get up earlyts in the morning and offer burnt offerings according tot the number of them all. For Job thought, “Perhapst my childrent have sinned and cursedt God in their hearts.” This was Job’s customary practice.t

Satan’s Accusation of Job

6 Now the day came whent the sons of Gods came to present themselves beforet the Lord – and Satans also arrived among them.7 The Lord said to Satan, “Where have you come from?”t And Satan answered the Lord,t “From roving aboutt on the earth, and from walking back and forth across it.”ts

8 So the Lord said to Satan, “Have you consideredts my servant Job? Theret is no one like him on the earth, a pure and upright man, one who fears God and turns awayt from evil.”
9 Then Satan answered the Lord, “Is it for nothing that Job fears God?t10 Have yout not made a hedget around him and his household and all that he has on every side? You have blesseds the work of his hands, and his livestockt have increasedt in the land.

11 Butt extend your hand and strikets everything he has, and he will no doubts curse yout to your face!”

12 So the Lord said to Satan, “All right then,t everything he has ist in your power.t Only do not extend your hand against the man himself!”t So Satan went outt from the presence of the Lord.s

Job’s Integrity in Adversity

13 Now the dayt came when Job’st sons and daughters were eating and drinking wine in their oldest brother’s house,14 and a messenger came to Job, saying, “The oxen were plowingt and the donkeys were grazing beside them,

15 and the Sabeansts swooped downt and carried them all away, and they killeds the servants with the sword!t And I – only I alonet – escaped to tell you!”

16 While this one was still speaking,t another messenger arrivedt and said, “The fire of Gods has fallen from heavent and has burned up the sheep and the servants – it has consumed them! And I – only I alone – escaped to tell you!”

17 While this one was still speaking another messenger arrived and said, “The Chaldeanss formed three bands and made a raidt on the camels and carried them all away, and they killed the servants with the sword!t And I – only I alone – escaped to tell you!”
18 While this one was still speaking another messenger arrived and said, “Your sons and your daughters were eating and drinking wine in their oldest brother’s house,

19 and suddenlyt a great winds swept acrosst the wilderness and struck the four corners of the house, and it fell on the young people, and they died! And I – only I alone – escaped to tell you!”
20 Then Job got upt and tore his robe.s He shaved his head,s and then he threw himself down with his face to the ground.t21 He said, “Nakedt I came from my mother’s womb, and naked I will return there.s The Lord gives, and the Lord takes away.t May the name of the Lords be blessed!”

22 In all this Job did not sin, nor did he charge God with moral impropriety.t