Job 4

1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:2   Misstycker du, om man dristar tala till dig?  Vem kan hålla tillbaka sina ord?3   Se, många har du visat till rätta,  och maktlösa händer har du stärkt;4   dina ord hava upprättat den som stapplade,  och åt vacklande knän har du givit kraft.5   Men nu, då det gäller dig själv, bliver du otålig,  när det är dig det drabbar, förskräckes du.6   Skulle då icke din gudsfruktan vara din tillförsikt  och dina vägars ostrafflighet ditt hopp?7   Tänk efter: när hände det att en oskyldig fick förgås?  och var skedde det att de redliga måste gå under?8   Nej, så har jag sett det gå, att de som plöja fördärv  och de som utså olycka, de skörda och sådant;9   för Guds andedräkt förgås de  och för en fnysning av hans näsa försvinna de.10   Ja, lejonets skri och rytarens röst måste tystna,  och unglejonens tänder brytas ut;11   Det gamla lejonet förgås, ty det finner intet rov,  och lejoninnans ungar bliva förströdda.12   Men till mig smög sakta ett ord,  mitt öra förnam det likasom en viskning,13   När tankarna svävade om vid nattens syner  och sömnen föll tung på människorna,14   då kom en förskräckelse och bävan över mig,  med rysning fyllde den alla ben i min kropp.15   En vindpust for fram över mitt ansikte,  därvid reste sig håren på min kropp.16   Och något trädde inför mina ögon,  en skepnad vars form jag icke skönjde;  och jag hörde en susning och en röst:17   »Kan då en människa hava rätt mot Gud  eller en man vara ren inför sin skapare?18   Se, ej ens på sina tjänare kan han förlita sig,  jämväl sina änglar måste han tillvita fel;19   huru mycket mer då dem som bo i hyddor av ler,  dem som hava sin grundval i stoftet!  De krossas sönder så lätt som mal;20   när morgon har bytts till afton, ligga de slagna;  innan man aktar därpå, hava de förgåtts för alltid.21   Ja, deras hyddas fäste ryckes bort för dem,  oförtänkt måste de dö.»

Job 4

Eliphaz Begins to Speak

1 Then Eliphaz the Temanite answered:t

2 “If someonet should attemptt a word with you,
will you be impatient?t
But who can refrain from speakingt?

3 Look,t you have instructedt many;
you have strengthenedt feeble hands.t

4 Your words have supportedt those
who stumbled,t
and you have strengthened the knees
that gave way.ts

5 But now the same thingt comes to you,
and you are discouraged;t
it strikes you,
and you are terrified.t

6 Is not your pietyt your confidence,t
and your blameless ways your hope?ts

7 Call to mind now:s
Who,t being innocent, ever perished?t
And where were upright peoplet ever destroyed?t

8 Even as I have seen,t those who plows iniquityt
and those who sow trouble reap the same.t

9 By the breatht of God they perish,s
and by the blastt of his anger they are consumed.

10 There ist the roaring of the lions
and the growlingt of the young lion,
but the teeth of the young lions are broken.t

11 The mighty liont perishest for lack of prey,
and the cubs of the lionesst are scattered.

Ungodly Complainers Provoke God’s Wrath

12 “Now a word was secretlyt broughtt to me,
and my ear caughtt a whispert of it.

13 In the troubling thoughtst of the dreamst in the night
when a deep sleept falls on men,

14 a tremblingt gripped me – and a terror! –
and made all my bones shake.t

15 Then a breath of airt passest by my face;
it makest the hair of my flesh stand up.

16 It stands still,s
but I cannot recognizet its appearance;
an image is before my eyes,
and I hear a murmuring voice:s

17 “Ist a mortal mant righteoust beforet God?
Or a man pures before his Creator?t

18 Ift Godt puts no trust int his servantss
and attributest follyt to his angels,

19 how much more to those who live in houses of clay,s
whose foundation is in the dust,
who are crushedt liket a moth?

20 They are destroyedt between morning and evening;t
they perish forevers without anyone regarding it.t

21 Is not their excess wealtht taken away from them?st
They die,s yet without attaining wisdom.ts