Lukas 18

1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.2 Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»6 Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:10 »Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»19 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»21 Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»26 Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»27 Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»28 Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»29 Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,30 ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.38 Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:41 »Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»42 Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.

LUKE 18

A Widow and a Judge

1 Jesus told his disciples a story about how they should keep on praying and never give up:
2 In a town there was once a judge who didn't fear God or care about people.

3 In that same town there was a widow who kept going to the judge and saying, “Make sure that I get fair treatment in court.”
4 For a while the judge refused to do anything. Finally, he said to himself, “Even though I don't fear God or care about people,

5 I will help this widow because she keeps on bothering me. If I don't help her, she will wear me out.”

6 The Lord said:
Think about what that crooked judge said. 7 t Won't God protect his chosen ones who pray to him day and night? Won't he be concerned for them?

8 He will surely hurry and help them. But when the Son of Man comes, will he find on this earth anyone with faith?

A Pharisee //and a Tax Collector

9 Jesus told a story to some people who thought they were better than others and who looked down on everyone else:
10 Two men went into the temple to pray.t One was a Pharisee and the other a tax collector.t 11 The Pharisee stood over by himself and prayed, t “God, I thank you that I am not greedy, dishonest, and unfaithful in marriage like other people. And I am really glad that I am not like that tax collector over there.

12 I go without eatingt for two days a week, and I give you one tenth of all I earn.”

13  t The tax collector stood off at a distance and did not think he was good enough even to look up toward heaven. He was so sorry for what he had done that he pounded his chest and prayed, “God, have pity on me! I am such a sinner.”

14  t Then Jesus said, “When the two men went home, it was the tax collector and not the Pharisee who was pleasing to God. If you put yourself above others, you will be put down. But if you humble yourself, you will be honored.”

Jesus Blesses Little Children

(Matthew 19.13-15; Mark 10.13-16)

17 You will never get into God's kingdom unless you enter it like a child!”

A Rich and Important Man

(Matthew 19.16-30; Mark 10.17-31)

18 An important man asked Jesus, “Good Teacher, what must I do to have eternal life?”
19 Jesus said, “Why do you call me good? Only God is good.

20 t You know the commandments: ‘Be faithful in marriage. Do not murder. Do not steal. Do not tell lies about others. Respect your father and mother.’ ”

21 He told Jesus, “I have obeyed all these commandments since I was a young man.”
22 When Jesus heard this, he said, “There is one thing you still need to do. Go and sell everything you own! Give the money to the poor, and you will have riches in heaven. Then come and be my follower.”

23 When the man heard this, he was sad, because he was very rich.
24 Jesus saw how sad the man was. So he said, “It's terribly hard for rich people to get into God's kingdom!

25 In fact, it's easier for a camel to go through the eye of a needle than for a rich person to get into God's kingdom.”

26 When the crowd heard this, they asked, “How can anyone ever be saved?”

27 Jesus replied, “There are some things that people cannot do, but God can do anything.”

28 Peter said, “Remember, we left everything to be your followers!”
29 Jesus answered, “You can be sure that anyone who gives up home or wife or brothers or family or children because of God's kingdom

30 will be given much more in this life. And in the future world they will have eternal life.”

Jesus Again Tells about //His Death

(Matthew 20.17-19; Mark 10.32-34)

31 Jesus took the twelve apostles aside and said:
We are now on our way to Jerusalem. Everything that the prophets wrote about the Son of Man will happen there. 32 He will be handed over to foreigners, t who will make fun of him, mistreat him, and spit on him.

33 They will beat him and kill him, but three days later he will rise to life.

34 The apostles did not understand what Jesus was talking about. They could not understand, because the meaning of what he said was hidden from them.

Jesus Heals a Blind Beggar

(Matthew 20.29-34; Mark 10.46-52)

39 The people who were going along with Jesus told the man to be quiet. But he shouted even louder, “Son of David, have pity on me!”
40 Jesus stopped and told some people to bring the blind man over to him. When the blind man was getting near, Jesus asked,

41 “What do you want me to do for you?”
“Lord, I want to see!” he answered.
42 Jesus replied, “Look and you will see! Your eyes are healed because of your faith.” 43 At once the man could see, and he went with Jesus and started thanking God. When the crowds saw what happened, they praised God.