Lukas 19

1 Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.2 Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.3 Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.4 Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.5 När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»6 Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.7 Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»8 Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.9 Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.10 Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»11 Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.12 Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.13 Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'14 Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.»15 När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.16 Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'17 Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'18 Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'19 Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'20 Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.21 Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'22 Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?23 Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'24 Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'25 De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'26 Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.27 Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»28 Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.29 När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna30 och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.31 Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»32 Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.33 Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»34 De svarade: »Herren behöver den.»35 Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.36 Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.37 Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;38 och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»39 Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»40 Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»41 Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den42 och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.43 Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.44 Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»45 Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;46 och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»47 Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;48 men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.

LUKE 19

Zacchaeus

1 Jesus was going through Jericho, 2 where a man named Zacchaeus lived. He was in charge of collecting taxest and was very rich.

3-4 Jesus was heading his way, and Zacchaeus wanted to see what he was like. But Zacchaeus was a short man and could not see over the crowd. So he ran ahead and climbed up into a sycamore tree.
5 When Jesus got there, he looked up and said, “Zacchaeus, hurry down! I want to stay with you today.”

6 Zacchaeus hurried down and gladly welcomed Jesus.

7 Everyone who saw this started grumbling, “This man Zacchaeus is a sinner! And Jesus is going home to eat with him.”

8 Later that day Zacchaeus stood up and said to the Lord, “I will give half of my property to the poor. And I will now pay back four times as mucht to everyone I have ever cheated.”
9 Jesus said to Zacchaeus, “Today you and your family have been saved, t because you are a true son of Abraham.t

10 t The Son of Man came to look for and to save people who are lost.”

A Story about Ten Servants

(Matthew 25.14-30)

12 and Jesus told them this story:
A prince once went to a foreign country to be crowned king and then to return.

13 But before leaving, he called in ten servants and gave each of them some money. He told them, “Use this to earn more money until I get back.”

14 But the people of his country hated him, and they sent messengers to the foreign country to say, “We don't want this man to be our king.”

15 After the prince had been made king, he returned and called in his servants. He asked them how much they had earned with the money they had been given.

16 The first servant came and said, “Sir, with the money you gave me I have earned ten times as much.”

17 “That's fine, my good servant!” the king said. “Since you have shown that you can be trusted with a small amount, you will be given ten cities to rule.”

18 The second one came and said, “Sir, with the money you gave me, I have earned five times as much.”

19 The king said, “You will be given five cities.”
20 Another servant came and said, “Sir, here is your money. I kept it safe in a handkerchief.

21 You are a hard man, and I was afraid of you. You take what isn't yours, and you harvest crops you didn't plant.”
22 “You worthless servant!” the king told him. “You have condemned yourself by what you have just said. You knew I am a hard man, taking what isn't mine and harvesting what I've not planted.

23 Why didn't you put my money in the bank? On my return, I could have had the money together with interest.”

24 Then he said to some other servants standing there, “Take the money away from him and give it to the servant who earned ten times as much.”

25 But they said, “Sir, he already has ten times as much!”
26  t The king replied, “Those who have something will be given more. But everything will be taken away from those who don't have anything.

27 Now bring me the enemies who didn't want me to be their king. Kill them while I watch!”

Jesus Enters Jerusalem

(Matthew 21.1-11; Mark 11.1-11; John 12.12-19)

31 If anyone asks why you are doing this, just say, ‘The Lordt needs it.’ ”
32 They went off and found everything just as Jesus had said.

33 While they were untying the donkey, its owners asked, “Why are you doing that?”

34 They answered, “The Lordt needs it.”
35 Then they led the donkey to Jesus. They put some of their clothes on its back and helped Jesus get on. 36 And as he rode along, the people spread clothes on the roadt in front of him. 37 When Jesus started down the Mount of Olives, his large crowd of disciples were happy and praised God because of all the miracles they had seen.

38 t They shouted,
“Blessed is the king who comes
in the name of the Lord!
Peace in heaven
and glory to God.”

39 Some Pharisees in the crowd said to Jesus, “Teacher, make your disciples stop shouting!”

40 But Jesus answered, “If they keep quiet, these stones will start shouting.”
41 When Jesus came closer and could see Jerusalem, he cried

42 and said:
It is too bad that today your people don't know what will bring them peace! Now it is hidden from them. 43 Jerusalem, the time will come when your enemies will build walls around you to attack you. Armies will surround you and close in on you from every side.

44 They will level you to the ground and kill your people. Not one stone in your buildings will be left on top of another. This will happen because you did not see that God had come to save you.t

Jesus in the Temple

(Matthew 21.12-17; Mark 11.15-19; John 2.13-22)

46 t He told them, “The Scriptures say, ‘My house should be a place of worship.’ But you have made it a place where robbers hide!”
47  t Each day, Jesus kept on teaching in the temple. So the chief priests, the teachers of the Law of Moses, and some other important people tried to have him killed. 48 But they could not find a way to do it, because everyone else was eager to listen to him.