Lukas 22

1 Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.2 Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.4 Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.5 Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.6 Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.7 Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.8 Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»9 De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»10 Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.11 Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'12 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»13 Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.14 Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.15 Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;16 ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»17 Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;18 ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»19 Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»20 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.21 Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.22 Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»23 Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.24 En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.25 Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.26 Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.27 Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --28 Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;29 och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,30 så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.31 Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;32 men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»33 Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»34 Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»35 Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»36 Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.37 Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»38 Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»39 Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.40 Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»41 Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad42 och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»43 Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.45 När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.46 Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»47 Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.48 Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»49 Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»50 Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.51 Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.53 Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»54 Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.55 Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.56 Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.57 Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»58 Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»59 Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»60 Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»62 Och han gick ut och grät bitterligen.63 Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.64 De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»65 Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.66 Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd67 och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.68 Och om jag frågar, så svaren I icke.69 Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»70 Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»71 Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»

LUKE 22

A Plot To Kill Jesus

(Matthew 26.1-5,14,16; Mark 14.1,2,10,11; John 11.45-53)

1  t The Festival of Thin Bread, also called Passover, was near. 2 The chief priests and the teachers of the Law of Moses were looking for a way to get rid of Jesus, because they were afraid of what the people might do.

3 Then Satan entered the heart of Judas Iscariot, t who was one of the twelve apostles.
4 Judas went to talk with the chief priests and the officers of the temple police about how he could help them arrest Jesus. 5 They were very pleased and offered to pay Judas some money.

6 He agreed and started looking for a good chance to betray Jesus when the crowds were not around.

Jesus Eats with His Disciples

(Matthew 26.17-25; Mark 14.12-21; John 13.21-30)

8 So Jesus said to Peter and John, “Go and prepare the Passover meal for us to eat.”

9 But they asked, “Where do you want us to prepare it?”
10 Jesus told them, “As you go into the city, you will meet a man carrying a jar of water.t Follow him into the house 11 and say to the owner, ‘Our teacher wants to know where he can eat the Passover meal with his disciples.’

12 The owner will take you upstairs and show you a large room ready for you to use. Prepare the meal there.”

13 Peter and John left. They found everything just as Jesus had told them, and they prepared the Passover meal.

The Lord's Supper

(Matthew 26.26-30; Mark 14.22-26; 1 Corinthians 11.23-25)

16 I tell you I will not eat another Passover meal until it is finally eaten in God's kingdom.”
17 Jesus took a cup of wine in his hands and gave thanks to God. Then he told the apostles, “Take this wine and share it with each other.

18 I tell you that I will not drink any more wine until God's kingdom comes.”

19 Jesus took some bread in his hands and gave thanks for it. He broke the bread and handed it to his apostles. Then he said, “This is my body, which is given for you. Eat this as a way of remembering me!”
20  t After the meal he took another cup of wine in his hands. Then he said, “This is my blood. It is poured out for you, and with it God makes his new agreement. 21 t The one who will betray me is here at the table with me!

22 The Son of Man will die in the way that has been decided for him, but it will be terrible for the one who betrays him!”

23 Then the apostles started arguing about who would ever do such a thing.

An Argument about Greatness

25 t So Jesus told them:
Foreign kings order their people around, and powerful rulers call themselves everyone's friends.t 26 t But don't be like them. The most important one of you should be like the least important, and your leader should be like a servant.

27 t Who do people think is the greatest, a person who is served or one who serves? Isn't it the one who is served? But I have been with you as a servant.
28 You have stayed with me in all my troubles. 29 So I will give you the right to rule as kings, just as my Father has given me the right to rule as a king.

30 t You will eat and drink with me in my kingdom, and you will each sit on a throne to judge the twelve tribes of Israel.

Jesus' Disciples //Will Be Tested

(Matthew 26.31-35; Mark 14.27-31; John 13.36-38)

32 But Simon, I have prayed that your faith will be strong. And when you have come back to me, help the others.”

33 Peter said, “Lord, I am ready to go with you to jail and even to die with you.”

34 Jesus replied, “Peter, I tell you that before a rooster crows tomorrow morning, you will say three times that you don't know me.”

Moneybags, Traveling Bags, //and Swords

35  t Jesus asked his disciples, “When I sent you out without a moneybag or a traveling bag or sandals, did you need anything?”
“No!” they answered.
36 Jesus told them, “But now, if you have a moneybag, take it with you. Also take a traveling bag, and if you don't have a sword, t sell some of your clothes and buy one.

37 t Do this because the Scriptures say, ‘He was considered a criminal.’ This was written about me, and it will soon come true.”

38 The disciples said, “Lord, here are two swords!”
“Enough of that!” Jesus replied.

Jesus Prays

(Matthew 26.36-46; Mark 14.32-42)

40 When they got there, he told them, “Pray that you won't be tested.”
41 Jesus walked on a little way before he knelt down and prayed,

42 “Father, if you will, please don't make me suffer by drinking from this cup.t But do what you want, and not what I want.”
43 Then an angel from heaven came to help him.

44 Jesus was in great pain and prayed so sincerely that his sweat fell to the ground like drops of blood.t
45 Jesus got up from praying and went over to his disciples. They were asleep and worn out from being so sad.

46 He said to them, “Why are you asleep? Wake up and pray that you won't be tested.”

Jesus Is Arrested

(Matthew 26.47-56; Mark 14.43-50; John 18.3-11)

47 While Jesus was still speaking, a crowd came up. It was led by Judas, one of the twelve apostles. He went over to Jesus and greeted him with a kiss.t

48 Jesus asked Judas, “Are you betraying the Son of Man with a kiss?”
49 When Jesus' disciples saw what was about to happen, they asked, “Lord, should we attack them with a sword?”

50 One of the disciples even struck at the high priest's servant with his sword and cut off the servant's right ear.

51 “Enough of that!” Jesus said. Then he touched the servant's ear and healed it.
52 Jesus spoke to the chief priests, the temple police, and the leaders who had come to arrest him. He said, “Why do you come out with swords and clubs and treat me like a criminal?

53 t I was with you every day in the temple, and you didn't arrest me. But this is your time, and darknesst is in control.”

Peter Says //He Doesn't Know Jesus

(Matthew 26.57,58,67-75; Mark 14.53,54,66-72; John 18.12-18,25-27)

56 and a servant girl saw him. Then after she had looked at him carefully, she said, “This man was with Jesus!”

57 Peter said, “Woman, I don't even know that man!”

58 A little later someone else saw Peter and said, “You are one of them!”
“No, I'm not!” Peter replied.

59 About an hour later another man insisted, “This man must have been with Jesus. They both come from Galilee.”

60 Peter replied, “I don't know what you are talking about!” Right then, while Peter was still speaking, a rooster crowed.
61 The Lord turned and looked at Peter. And Peter remembered that the Lord had said, “Before a rooster crows tomorrow morning, you will say three times that you don't know me.”

62 Then Peter went out and cried bitterly.
63 The men who were guarding Jesus made fun of him and beat him. 64 They put a blindfold on him and said, “Tell us who struck you!”

65 They kept on insulting Jesus in many other ways.

Jesus Is Questioned //by the Council

(Matthew 26.59-66; Mark 14.55-64; John 18.19-24)

67 They said, “Tell us! Are you the Messiah?”
Jesus replied, “If I said so, you wouldn't believe me. 68 And if I asked you a question, you wouldn't answer.

69 But from now on, the Son of Man will be seated at the right side of God All-Powerful.”

70 Then they asked, “Are you the Son of God?”t
Jesus answered, “You say I am!”t
71 They replied, “Why do we need more witnesses? He said it himself!”