Mateo 5
Jesús muranam aints ainaun nuiniarmauri
1 Aints timiá untsuri kaunkaru asaramtai, Jesús nu aints ainaun ukuki, mura waka nuni keemsamiayi. Turamtai ni nuiniatiri ainausha nuni wakaar, nijai tsaniasar keemsarmiayi.
2 Tura keemsaramtai, Jesús nuiniatan nangkamamiayi.Aints warastinun pachis etserkamuri
(Luc. 6.20-23)
3 Nunia Jesús ni nuiniatirin nuiniak:
“Aints ainau: Iikia nekasar Yuse Wakani yuumaji, tu nintimsar pujuinauka Yusnum tuke pujusartin asar warasartinuitai.
4 Tura ni tunaarin nintimsar wake mesekar juutinak pujuinauka Yus ni tunaarin tsangkuramu asar warasartinuitai.
5 Tura jampechu ainaun Yus yamaram nungkanam pujusarti timiau asar warasartinuitai.t
6 Tura yaparinawa nunisarang tura kitaminawa nunisarang Yuse wakeramurin najanawartas wakerinauka, Yus turuwarti tusa yaingmau asar warasartinuitai.
7 Tura chikich ainaun wait anentin ainaunka Yuscha niincha nunisang wait anentamu asar warasartinuitai.
8 Tura péngke nintintin ainau Yusnum jear, Yusen wainkartin asar warasartinuitai.t
9 Tura aints chikich ainaun: Maanitsuk asataram tinu ainaunka pachis Yus: Wína uchir ainawai timiau asar warasartinuitai.
10 Tura aints Yuse wakeramurin najaninak wait wajainauka tuke nangkantsuk Yusnum pujusartin asar warasartinuitai.t
11 Atumka wína umirtuku asakrumin, aints ainau atumin jiyatminak, tura pasé awajtaminak, atumin pachitmasar waitrinak pasé chichainamtaisha warastinuitrume.t
12 Yaanchuik atum akiintsurmining, Yuse chichamen etserin ainauncha nunisarang pasé awajin armiayi. Tura asar atumnasha nunisarang pasé awajtaminamtaisha, atumsha nunisrumek wait wajau asaram, nayaimpinam Yusnum pujustinuitrume. Tura asaram pengker nintimsaram pujustaram. Tura nukap warastaram,” Jesús timiayi.tWeea tumawaitrume tusa nuikiartamuri
(Marc. 9.50; Luc. 14.34-35)
13 Nunia Jesús ataksha nuiniak:
“Atumka weea tumawaitrume. Weesha tuke wakeruktinuitai. Tura wee michumangka ¿itiur ataksha yapaktinuita? Wee michumangka, waríksha itiurkachmin asamtai, aints ainau nuna aanum aints wekaatainum japawar ukukmiaun nawejai najainawai. Turamu asaramtai atumsha Yus umirtsuk pujakrumningkia, Yuska atumin wee michu aanum japamua nunisang japrama ukurmaktinuitrume.
14 “Atumka ju nungkanam paaniua nunisrumek pujau asaram, aints ainaun paan nintimtikratnuitrume. Atumka yakat muranam aa nusha paan wainkatnuitrume. Tura asamtai atumsha yakta nunisrumek anumkachminuitrume.t 15 Aints ainau kantiin akawar chingnanmaka engkeenatsui, antsu yakí kentsar jeanam pujuinaun mash paan wainmamtikinawai.
16 Atumsha nunisrumek nekas pengker aa nu turau asaram, aints ainau atumi pengker pujamurmin waitmakar, Yuska juuntaitai tiarat, tu nintimsaram pujustaram,” Jesús timiayi.tMoisésa chichamen pachis etserkamuri
17 Nunia Jesús ataksha nuiniak:
“Atumka wína pachitsaram: Nuka Moisésa chichamen sakartas taawitai, tuuka nintimrairap. Tura Yuse chichamen etserin ainau aarmaurincha sakartas taawitai, tuuka nintimrairap. Wikia nunaka turashtatjai. Antsu Moisésa aarmaurin tura Yuse chichame etserin ainau aarmaurincha nekasan umiktasan taawitjai. 18 Nunasha tajarme: Nayaimpisha tura nungkasha meseatsaing, Moisésa aarmauringkia pengké kichkisha yapaijnaiyashtinuitai. Antsu mash aarmawa nunisang umiktinuitai.t 19 Tura aints Moisésa chichamen pengké tuupchincha pachischauka, tura chikich ainaun nuiniak: Nu chicham pachischatnuitrume tauka Yusnum jea, nekas mianchau atinuitai. Antsu Moisésa aarmauringkia umirak, tura chikich aints ainaun nuiniak: Nu chicham umirkataram tauka Yusnum jea nekas juun atinuitai.
20 Nunia atumka fariseo ainau tura Moisésa chichamen nuikiartin ainausha nangkamasrumek pengker pujachkurmeka, Yuse pujutirinka wayaashtinuitrume,” Jesús timiayi.Kajernaikiamun pachis etserkamu
(Luc. 12.57-59)
21 Nunia Jesús ataksha nuiniak:
“Yaanchuik juun ainau Moisésa chichamen etserinak: Aints maawairap. Antsu aintsun maunaka yapaijkiartinuitai tiarmiayi. Nu tamauka antukmiarume.
22 Tura wainiatnak wikia atumin tajarme: Aints ni yachiin kajerak pujakka, wait wajaktiniun jukitnuitai. Tura ni yachiin suwirpiaku jiis, pasé chichaman chichaunaka junia apu ainausha wait wajaktiniun susartinuitai. Tura aints kichan kajerak katsekeak pujauka ji nekas kajintrashtinnum engkema tuke wait wajaktinuitai.t
23 “Atumka Yus maaketai titasrum, Yusen waring achat susatasrumsha ni jeen wayaakrumningkia, nuni wayaaram, atumi yachí kajertaminak pujuinau aneakrumka,
24 Yus susatasrum wakerarme nuka ukukrum, atumi yachí jiistaram. Tura nijai chichasrum tsangkurnairataram. Nuniangka waketkiram, Yus susatasrum wakerarme nuka Ni susataram.
25 “Atumka tumaashitkurmeka, chikich aints atumin: Akirkata tusa, apu pujamunam jeetamiartas achirmakaramtaikia, nijai tsaniasrum jinta weakrum chicham iwiarataram. Nu turachkurmeka, apu achirmak suntar ainaun akupturmak: Ju aints kársernum engkeataram titinuitai.
26 Nekasan tajarme: Atumi tumaashri mash metek akiimiatsuk pujakrumka, nuniangka pengké jiinkishtinuitrume,” Jesús timiayi. tAishrinuka takaschatnuitai timiauri
(Marc. 9.43,47)
27 Nunia Jesús ataksha nuiniak: “Yaanchuik juun ainau chichaman etserinak: ‘Nuwa aishrinujai tsanirmawairap,’ tinamuka antukmiarume.t
28 Tura wainiatnak wikia atumin tajarme: Aints nuwan jiis, nijai tsanitan wakerau asa, ni nintijai yanchuk tunaun turawai.
29 “Tura asamtai atumi jiisha atumin tunau nintimtikramataikia, atumi jii untsurnumanini kut kuinkawa nunisrumek tunaarum japaram ukuktaram. Jii kichik mengkakau wainiatrumek, nayaimpinam tuke pujustinka timiá pengkeraitai. Antsu mai jiintukka namangmesha pengker ayat, ji kajintrashtinnum engkematnuka nekas pengké paseetai.
30 Tura untsur uwejmijai tunau takastasrum wakerakrumka, tunau takasai tusaram, atumi uweje met charawa nunisrumek tunaarum japaram ukuktaram. Uwej kichik met charukmau wainiatrumek, nayaimpinam tuke pujustinka timiá pengkeraitai. Antsu namangmeka pengker ayat, mai uwejtukka ji kajintrashtinnum engkematnuka nekas paseetai,” Jesús timiayi.tNuwa japamun pachis etserkamuri
31 Nunia Jesús ataksha nuiniak: “Tura yaanchuik juun ainau etserinak: ‘Aints nuwarin ukuktias wakerakka, papin aar: Nuwarun ukuajai tusa, nu papinka nuwarin susatnuitai,’ tinu armiayi.
32 Antsu wikia tajarme: Nuwari kichjai pujachu wainiat, aints ni nuwarin ukuakka, chikich aintsun ninumkamtai, nu aintska nuwarin ukukin asa, nuwarin tunau takamtikui. Tura nuwa japamun nuwatkausha nunisang tunau wajawai,” Jesús timiayi.tYusjai tajai nangkamrikia tichatnuitai
33 Nunia Jesús ataksha nuiniak: “Yaanchuik juun ainau etserinak: ‘Atumka ii Apuri naarin pachisrum: Yusjai tajai, nunaka turatatjai, tarume nuka umitskeka inaisairap,’ tinu armiayi. Nu tamauka antukmiarume. 34 Tura wainiatnak wikia atumin tajarme: Nangkamrumka Yusjai tajai, pengké tiirap. Yusjai tajai, nayaimpinmasha tuke nunisang au asamtai, wisha nunisnak waitrutsuk chichaajai takurmeka, nayaimpisha Yuse pujutiri asamtai nusha tiirap. 35 Tura Yusjai tajai, ju nungkasha tuke nunisang au asamtai, wisha waitrutsuk chichaajai takurmeka, ju nungkancha Yus wainu asamtai nuka tiirap. Tura Jerusalén yaktasha pachisrum: Jerusalén nekas Juun Apu yaktari asamtai, wisha waitrutsuk chichaajai, Yusjai tajai tiirap.t 36 Atumka jemperuktaj takurmesha, atumkeka jemperukchatnuitrume. Tura atumi jemperi ataksha tuke shuwin ati tayatrumek nusha turachminuitrume. Tura atumi muuken pachisrum: Nekasnak waitrutsuk Yusjai tajai tiirap. Tura asaram atumek nintimsaram: Wi wakeraknaka nuna turatatjai titasrum: Yusjai tajai tiirap.
37 Tura atumin ininminamtaikia: Ja ai titasrum wakerakrumka tupnik: Ja ai titaram. Antsu atsa titasrum wakerakrumka tupnik: Atsa titaram. Nuna nangkamasrumek: Yusjai tajai takurmeka nuka paseetai,” Jesús timiayi.tYapaijkiatnun pachis etserkamu
(Luc. 6.29-30)
38 Nunia Jesús ataksha nuiniak: “Yaanchuik juun ainau Moisésa chichamen etserinak: ‘Aints ijutminak jiimin mesturmaramtaikia, amesha nunismek yapaijkum ni jii mesturta. Tura ni ijutminak naimin akartamkamtaikia, amesha nunismek yapaijkum ni naisha akarkata,’ tinu armiayi. Atumka nu etsermau antukmiarume. 39 Antsu wikia atumin tajarme: Pasé aints ainau yapaijtsuk asataram. Antsu aints atumi yapiin awaturminamtaisha, atumka yapaijtsuk atusha awatita tusaram tsangkatkataram.t 40 Aints tumaashnum akirkata tusa, atumi wejmakri jurutramataikia, atumi punchurisha jukiti tusaram tsangkatkataram. 41 Tura aints atumin inatmak: ‘Ju mermaka kichik kilómetro entsatrukta,’ turamataikia, jimiarchik kilometrosha pengker nintimsaram nuka entsatkataram.
42 Tura aints: Yuumamur surusta turamataikia, ni yuumamuri surittsuk susataram. Tura aints atumin: Warirmesha tsangkatrukta turamataisha, surittsuk ikiastaram,” Jesús timiayi.Nemasem aneeta timiauri
(Luc. 6.27-28, 32-36)
43 Nunia Jesús ataksha nuiniak: “Yaanchuikia aints ainau chichainak: ‘Ame irutkamurmek aneeta. Antsu nemasmeka suwirpiaku jiista,’ tinu armiayi. Atumka nu tamau antukmiarume. 44 Antsu wikia tajarme: Atumi nemase ainau aneetaram. Tura atumin pasé chichartaminamtaisha, Yus yainmakti titaram. Tura atumin suwirpiaku jiirminamtaisha pengker awajsataram. Tura atumin jiyatminamtaisha, tura pasé awajtaminamtaisha, nu aints pachisrum Yus seattiaram.t 45 Tu pujakrumka atumi Apaachiri nayaimpinam puja nuna wakeramuri umiu asaram, nekasrum ni uchiri ainiarme. Yus aints ainaun mash wait anentau asa, pasé aints ainamunmasha, tura pengke aints ainamunmasha tsaa tsantrati tusa tuke tsangkatawai. Tura Yusen umirin ainamunmasha, tura Yusen umirchau ainamunmasha yumi jiturti tusa yumincha tuke akupawai. 46 Tura asamtai atumin anenminak pujuinau nuke aneakrumningkia, ¿Yus atumin: ‘Nekasrum pengke aintsuitrume,’ turamtatuak? Atsa. Antsu kuikian juu ainau tunau ainayat, niin aneenauncha nunisarang aneenawai.t 47 Tura atumi weari ainaujaing chichaakrumka ¿Yusen umirchau ainau nuna nangkamasrumek pengker nintimsarmek pujaram? Atsa, Yusen umirchau ainausha ni weari ainaujai chichainawai. 48 Tura asamtai atumi Apaachiri nayaimpinam puja nujai metek nekas pengker ataram,” Jesús timiayi.t
Matthew 5
1 Seeing the multitudes, he went up onto the mountain. When he had sat down, his disciples came to him.
2 He opened his mouth and taught them, saying,
3 “Blessed are the poor in spirit,
for theirs is the Kingdom of Heaven.t
4 Blessed are those who mourn,
for they shall be comforted.t
5 Blessed are the gentle,
for they shall inherit the earth.t
6 Blessed are those who hunger and thirst after righteousness,
for they shall be filled.
7 Blessed are the merciful,
for they shall obtain mercy.
8 Blessed are the pure in heart,
for they shall see God.
9 Blessed are the peacemakers,
for they shall be called children of God.
10 Blessed are those who have been persecuted for righteousness’ sake,
for theirs is the Kingdom of Heaven.
11 “Blessed are you when people reproach you, persecute you, and say all kinds of evil against you falsely, for my sake.
12 Rejoice, and be exceedingly glad, for great is your reward in heaven. For that is how they persecuted the prophets who were before you.
13 “You are the salt of the earth, but if the salt has lost its flavor, with what will it be salted? It is then good for nothing, but to be cast out and trodden under the feet of men.14 You are the light of the world. A city located on a hill can’t be hidden.15 Neither do you light a lamp, and put it under a measuring basket, but on a stand; and it shines to all who are in the house.
16 Even so, let your light shine before men; that they may see your good works, and glorify your Father who is in heaven.
17 “Don’t think that I came to destroy the law or the prophets. I didn’t come to destroy, but to fulfill.18 For most certainly, I tell you, until heaven and earth pass away, not even one smallest lettert or one tiny pen stroket shall in any way pass away from the law, until all things are accomplished.19 Whoever, therefore, shall break one of these least commandments, and teach others to do so, shall be called least in the Kingdom of Heaven; but whoever shall do and teach them shall be called great in the Kingdom of Heaven.
20 For I tell you that unless your righteousness exceeds that of the scribes and Pharisees, there is no way you will enter into the Kingdom of Heaven.
21 “You have heard that it was said to the ancient ones, ‘You shall not murder;’t and ‘Whoever shall murder shall be in danger of the judgment.’
22 But I tell you, that everyone who is angry with his brother without a causet shall be in danger of the judgment; and whoever shall say to his brother, ‘Racat!’ shall be in danger of the council; and whoever shall say, ‘You fool!’ shall be in danger of the fire of Gehenna.t
23 “If therefore you are offering your gift at the altar, and there remember that your brother has anything against you,24 leave your gift there before the altar, and go your way. First be reconciled to your brother, and then come and offer your gift.25 Agree with your adversary quickly, while you are with him in the way; lest perhaps the prosecutor deliver you to the judge, and the judge deliver you to the officer, and you be cast into prison.
26 Most certainly I tell you, you shall by no means get out of there, until you have paid the last penny.t
27 “You have heard that it was said, t ‘You shall not commit adultery;’t28 but I tell you that everyone who gazes at a woman to lust after her has committed adultery with her already in his heart.29 If your right eye causes you to stumble, pluck it out and throw it away from you. For it is more profitable for you that one of your members should perish, than for your whole body to be cast into Gehenna.t
30 If your right hand causes you to stumble, cut it off, and throw it away from you. For it is more profitable for you that one of your members should perish, than for your whole body to be cast into Gehenna.t
31 “It was also said, ‘Whoever shall put away his wife, let him give her a writing of divorce,’t
32 but I tell you that whoever puts away his wife, except for the cause of sexual immorality, makes her an adulteress; and whoever marries her when she is put away commits adultery.
33 “Again you have heard that it was said to them of old time, ‘You shall not make false vows, but shall perform to the Lord your vows,’34 but I tell you, don’t swear at all: neither by heaven, for it is the throne of God;35 nor by the earth, for it is the footstool of his feet; nor by Jerusalem, for it is the city of the great King.36 Neither shall you swear by your head, for you can’t make one hair white or black.
37 But let your ‘Yes’ be ‘Yes’ and your ‘No’ be ‘No.’ Whatever is more than these is of the evil one.
38 “You have heard that it was said, ‘An eye for an eye, and a tooth for a tooth.’t39 But I tell you, don’t resist him who is evil; but whoever strikes you on your right cheek, turn to him the other also.40 If anyone sues you to take away your coat, let him have your cloak also.41 Whoever compels you to go one mile, go with him two.
42 Give to him who asks you, and don’t turn away him who desires to borrow from you.
43 “You have heard that it was said, ‘You shall love your neighbor,t and hate your enemy.t’44 But I tell you, love your enemies, bless those who curse you, do good to those who hate you, and pray for those who mistreat you and persecute you,45 that you may be children of your Father who is in heaven. For he makes his sun to rise on the evil and the good, and sends rain on the just and the unjust.46 For if you love those who love you, what reward do you have? Don’t even the tax collectors do the same?47 If you only greet your friends, what more do you do than others? Don’t even the tax collectorst do the same?
48 Therefore you shall be perfect, just as your Father in heaven is perfect.