Psaltaren 49

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.2   Hören detta, alla folk,  lyssnen härtill, I alla som leven i världen,3   både låga och höga,  rika såväl som fattiga.4   Hin mun skall tala visdom,  och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.5   Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal,  jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.6   Varför skulle jag frukta i olyckans dagar,  när mina förföljares ondska omgiver mig?7   De förlita sig på sina ägodelar  och berömma sig av sin stora rikedom.8   Men sin broder kan ingen förlossa  eller giva Gud lösepenning för honom.9   För dyr är lösen för hans själ  och kan icke betalas till evig tid,10   så att han skulle få leva för alltid  och undgå att se graven.11   Nej, man skall se att visa män dö,  att dårar och oförnuftiga förgås likasom de;  de måste lämna sina ägodelar åt andra.12   De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen,  deras boningar från släkte till släkte;  de uppkalla jordagods efter sina namn.13   Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd,  hon är lik fänaden, som förgöres.14   Den vägen gå de, dårar som de äro,  och de följas av andra som finna behag i deras tal.  Sela.15   Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket,      där döden bliver deras herde.  Så få de redliga makt över dem,      när morgonen gryr,  medan deras skepnader förtäras av dödsriket      och ej få annan boning.16   Men min själ skall Gud förlossa      ifrån dödsrikets våld,  ty han skall upptaga mig.  Sela.17   Frukta icke, när en man bliver rik,  när hans hus växer till i härlighet.18   Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig,  och hans härlighet följer honom icke ditned.19   Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv,  ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,  så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte,  till dem som aldrig mer se ljuset.20   En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd,  hon är lik fänaden, som förgöres.

Psalm 49

For the music director, a psalm by the Korahites.

1 Listen to this, all you nations!
Pay attention, all you inhabitants of the world!

2 Pay attention, all you people,
both rich and poor!

3 I will declare a wise saying;
I will share my profound thoughts.

4 I will learn a song that imparts wisdom;
I will then sing my insightful song to the accompaniment of a harp.

5 Why should I be afraid in times of trouble,
when the sinful deeds of deceptive men threaten to overwhelm me?

6 They trust in their wealth
and boast in their great riches.

7 Certainly a man cannot rescue his brother;
he cannot pay God an adequate ransom price

8 (the ransom price for a human life is too high,
and people go to their final destiny),

9 so that he might continue to live forever
and not experience death.

10 Surely one sees that even wise people die;
fools and spiritually insensitive people all pass away
and leave their wealth to others.

11 Their grave becomes their permanent residence,
their eternal dwelling place.
They name their lands after themselves,

12 but, despite their wealth, people do not last,
they are like animals that perish.

13 This is the destiny of fools,
and of those who approve of their philosophy. (Selah)

14 They will travel to Sheol like sheep,
with death as their shepherd.
The godly will rule over them when the day of vindication dawns;
Sheol will consume their bodies and they will no longer live in impressive houses.

15 But God will rescue my life from the power of Sheol;
certainly he will pull me to safety. (Selah)

16 Do not be afraid when a man becomes rich
and his wealth multiplies!

17 For he will take nothing with him when he dies;
his wealth will not follow him down into the grave.

18 He pronounces this blessing on himself while he is alive:
“May men praise you, for you have done well!”

19 But he will join his ancestors;
they will never again see the light of day.

20 Wealthy people do not understand;
they are like animals that perish.