Psaltaren 9
1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.2 Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.3 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.4 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.5 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.6 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.7 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.8 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;9 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.10 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.11 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.12 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.13 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.14 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;15 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.16 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.17 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.18 DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.19 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.20 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte. [ (Psalms 9:21) Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela. ]
Psalm 9
For the music director; according to the alumoth-labben style; a psalm of David.
1 I will thank the Lord with all my heart!
I will tell about all your amazing deeds!
2 I will be happy and rejoice in you!
I will sing praises to you, O sovereign One!
3 When my enemies turn back,
they trip and are defeated before you.
4 For you defended my just cause;
from your throne you pronounced a just decision.
5 You terrified the nations with your battle cry;
you destroyed the wicked;
you permanently wiped out all memory of them.
6 The enemy’s cities have been reduced to permanent ruins;
you destroyed their cities;
all memory of the enemies has perished.
7 But the Lord rules forever;
he reigns in a just manner.
8 He judges the world fairly;
he makes just legal decisions for the nations.
9 Consequently the Lord provides safety for the oppressed;
he provides safety in times of trouble.
10 Your loyal followers trust in you,
for you, Lord, do not abandon those who seek your help.
11 Sing praises to the Lord, who rules in Zion!
Tell the nations what he has done!
12 For the one who takes revenge against murderers took notice of the oppressed;
he did not overlook their cry for help
13 when they prayed:
“Have mercy on me,Lord!
See how I am oppressed by those who hate me,
O one who can snatch me away from the gates of death!
14 Then I will tell about all your praiseworthy acts;
in the gates of Daughter Zion I will rejoice because of your deliverance.”
15 The nations fell into the pit they had made;
their feet were caught in the net they had hidden.
16 The Lord revealed himself;
he accomplished justice;
the wicked were ensnared by their own actions. (Higgaion. Selah)
17 The wicked are turned back and sent to Sheol;
this is the destiny of all the nations that ignore God,
18 for the needy are not permanently ignored,
the hopes of the oppressed are not forever dashed.
19 Rise up, Lord!
Don’t let men be defiant!
May the nations be judged in your presence!
20 Terrify them, Lord!
Let the nations know they are mere mortals! (Selah)