previous next

ROMA 3

Kalosonganna to Yahudi

3:1-8

1 Iake susito, apara napolosong to Yahudi? ba’tu apara patunna tu sunna’?

2 Buda, ma’rupa-rupa napolosong. Ma’pempissanna kumua mintu’na kadanNa Puang Matua mangkamo dipakambiranni.

3 Belanna umbara nakua? Iake tang ma’patonganni tu tau pira, ma’dinraka tu tang ma’patonganna undampa katanglelukanNa Puang Matua?

4 Inang tae’ ia to! Sangadinna inang tonganna susitu dipokada kumua tongan Ia tu Puang Matua, apa mintu’na tolino buttok, susi tu disura’ kumua:
AmMi payanan tongan dio kadamMi sia pataloKomi ke dipasalaKomi.

5 Apa iake kakelokanta umpamanassai tu kamalamburanNa Puang Matua, apara la takua? Kelokraka tu Puang Matua umpata’pa kasengkeanNa? iate aku ma’kada te, ma’kada tolinona’.

6 Inang tae’ ia to! Belanna iake susito, umbamo la Nakua tu Puang Matua umpaolai salunna te lino?

7 Apa iake sakendek-kendeknai tu kamanapparanNa sia kamala’biranNa Puang Matua napamanassa kabuttokangku, ma’apapi kudipakannai ukungan susito kasalan?

8 Nama’apari kitang ma’kadara – susito kada naanggarangkan tau, kumua kikua: – Da’ito anta pogau’ kakadakean, anna bu’tu melona? Tau iato dipasisurung lindo alukna.

To Yahudi sia to kapere’ pada-pada mengkanorong lako kasalan

3:9-20


9 Dadi umba nakua? Denraka tapolosong? Inang tae’ ia to; belanna pirambongi’ mangkamokan umpasala to Yahudi sia to Yunani duka kumua mengkanorong nasangi lako kasalan;

10 susitu disura’ kumua:
Tae’ tau misa’ malolo, moi misa’ tae’ duka,

11 tae’ tau misa’ manarang, tae’ tau misa’ undaka’ Puang Matua;

12 sepang nasangmo lako senga’na, tae’ nasangmo patunna; tae’mo tau misa’ umpogau’ kameloan, moi misa’ tae’ dukamo;

13 iatu gora-gorana susi liang tungangnga’, lilana umpana’ta’ kapa’pakenan, ipo ula’ dio randan pudukna,

14 dio pudukna ponno tampak ropu sia kada layuk.

15 Lentekna maleke umpato’do rarana tau;

16 kasanggangan manna sia kamatilakan dio lalanna;

17 sia iatu lalan kamarampasan tae’ natandai;

18 tae’ kamatakuran lako Puang Matua dio pentirona.

19 Apa taissan kumua samami dipokada lan Sukaran aluk, iamoto tu dipokadan to mengkanorong lako Sukaran aluk, dikua anna titutu’ nasang pudukna sia mintu’ issinna lino sipatu Napakannai ukungan Puang Matua.

20 Apa iatu umpogau’ Sukaran aluk, tae’ tau misa’ dibilang malolo dio oloNa Puang Matua, belanna lan mai tu Sukaran aluk nanii bu’tu tu dininna untandai kasalan.

Puang Matua umpapayan kamaloloanNa tete dio kapatonganan

3:21-31


21 Apa totemo manggi’opara ma’tete Sukaran aluk inang mangka payanmo ia tu kamaloloanNa Puang Matua, tu nakatottongi Sukaran aluk sia nabi,

22 iamotu kamaloloanNa Puang Matua tete dio kaumpatonganan Yesu Kristus umpatu sia tang umpasalian rinding mintu’ to ma’patongan; belanna tae’ silaenanna.

23 Apa umpogau’ nasang bangmo kasalan sia sisayuran kamala’biranNa Puang Matua,

24 sia dikamasei bangri nadibilang malolo tete dio pa’kamaseanNa Puang Matua, belanna pangla’bakNa Kristus Yesu.

25 Tu Napatingo Puang Matua mendadi pemala’ kasikaeloan diona raraNa, tete dio kapatonganan anNa papayanni tu kamalamburanNa belanna tae’ Naukungi tu mintu’na kasalan tonna dolona tonna pama’tanampi penaa Puang Matua,

26 la umpapayan kamalamburanNa te attu iate, kumua inang To malambu’ Ia, moi umbilang malolo to umpatongan Yesu.

27 Iake susito, umbami nii tu kapassattuan? Ditibemo. Umbanna atoran dituru’? Atoran umpogau’raka kameloan? Tae’, sangadinna diona atoran kapatonganan.

28 Belanna kisanga kumua iatu tau dibilang malolo diona kapatonganan, tangia diona umpogau’ tuntunan Sukaran aluk.

29 Ba’tu iatu Puang Matua Puangna mannaraka to Yahudi? Tang Puangna dukaraka to kapere’? Tonganna, Puangna dukato kapere’.

30 Belanna misa’ri tu Puang Matua, tu la umbilang malolo to disunna’ diona kapatonganan, sia to tang disunna’ tete dio kapatonganan.
31 Iake susito, umpadamparakannika Sukaran aluk belanna kapatonganan? Inang tae’ ia to; sangadinna untonganangkan Sukaran aluk.

ROMANS 3

1 What good is it to be a Jew? What good is it to be circumcised? 2 It is good in a lot of ways! First of all, God's messages were spoken to the Jews. 3 It is true that some of them did not believe the message. But does this mean that God cannot be trusted, just because they did not have faith?

4 t No, indeed! God tells the truth, even if everyone else is a liar. The Scriptures say about God,
“Your words
will be proven true,
and in court
you will win your case.”
5 If our evil deeds show how right God is, then what can we say? Is it wrong for God to become angry and punish us? What a foolish thing to ask. 6 But the answer is, “No.” Otherwise, how could God judge the world? 7 Since your lies bring great honor to God by showing how truthful he is, you may ask why God still says you are a sinner.

8 You might as well say, “Let's do something evil, so that something good will come of it!” Some people even claim that we are saying this. But God is fair and will judge them as well.

No One Is Good


9 What does all this mean? Does it mean that we Jews are better offt than the Gentiles? No, it doesn't! Jews, as well as Gentiles, are ruled by sin, just as I have said.

10 t The Scriptures tell us,
“No one is acceptable to God!

11 Not one of them understands
or even searches for God.

12 They have all turned away
and are worthless.
There isn't one person
who does right.

13  t Their words are like
an open pit,
and their tongues are good
only for telling lies.
Each word is as deadly
as the fangs of a snake,

14  t and they say nothing
but bitter curses.

15  t These people quickly
become violent.

16 Wherever they go,
they leave ruin
and destruction.

17 They don't know how
to live in peace.

18  t They don't even fear God.”
19 We know that everything in the Law was written for those who are under its power. The Law says these things to stop anyone from making excuses and to let God show that the whole world is guilty.

20 t God doesn't accept people simply because they obey the Law. No, indeed! All the Law does is to point out our sin.

God's Way //of Accepting People


21 Now we see how God does make us acceptable to him. The Law and the Prophetst tell how we become acceptable, and it isn't by obeying the Law of Moses. 22 t God treats everyone alike. He accepts people only because they have faith in Jesus Christ. 23 All of us have sinned and fallen short of God's glory. 24 But God treats us much better than we deserve, and because of Christ Jesus, he freely accepts us and sets us free from our sins.

25-26 t God sent Christ to be our sacrifice. Christ offered his life's blood, so by faith in him we could come to God. And God did this to show that in the past he was right to be patient and forgive sinners. This also shows that God is right when he accepts people who have faith in Jesus.
27 What is left for us to brag about? Not a thing! Is it because we obeyed some law? No! It is because of faith. 28 We see that people are acceptable to God because they have faith, and not because they obey the Law. 29 Does God belong only to the Jews? Isn't he also the God of the Gentiles? Yes, he is! 30 t There is only one God, and he accepts Gentiles as well as Jews, simply because of their faith. 31 Do we destroy the Law by our faith? Not at all! We make it even more powerful.