1 Mosebok 9

1 Och Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden.2 Och må fruktan och förskräckelse för eder komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himmelen; jämte allt som krälar på marken och alla fiskar i havet vare de givna i eder hand.3 Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta.4 Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta.5 Men edert eget blod, vari eder själ är, skall jag utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av den ena människan utkräva den andres själ;6 den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud har gjort människan till sin avbild.7 Och varen I fruktsamma och föröken eder; växen till på jorden och föröken eder på den.»8 Ytterligare sade Gud till Noa och till hans söner med honom:9 »Se, jag vill upprätta ett förbund med eder, och med edra efterkommande efter eder,10 och med alla levande varelser som I haven hos eder: fåglar, boskapsdjur och alla vilda djur hos eder, alla jordens djur som hava gått ut ur arken.11 Jag vill upprätta ett förbund med eder: härefter skall icke mer ske att allt kött utrotas genom flodens vatten; ingen flod skall mer komma och fördärva jorden.»12 Och Gud sade: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag gör mellan mig och eder, jämte alla levande varelser hos eder, för eviga tider:13 min båge sätter jag i skyn; den skall vara tecknet till förbundet mellan mig och jorden.14 Och när jag härefter låter skyar stiga upp över jorden och bågen då synes i skyn,15 skall jag tänka på det förbund som har blivit slutet mellan mig och eder, jämte alla levande varelser, vad slags kött det vara må; och vattnet skall då icke mer bliva en flod som fördärvar allt kött.16 När alltså bågen synes i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbund som har blivit slutet mellan Gud och alla levande varelser, vad slags kött det vara må på jorden.»17 Så sade nu Gud till Noa: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt kött på jorden.»18 Noas söner, som gingo ut ur arken, voro Sem, Ham och Jafet; men Ham var Kanaans fader.19 Dessa tre voro Noas söner och från dessa hava alla jordens folk utgrenat sig.20 Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.21 Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.22 Och Ham, Kanaans fader, såg då sin faders blygd och berättade det för sina båda bröder, som voro utanför.23 Men Sem och Jafet togo en mantel och lade den på sina skuldror, båda tillsammans, och gingo så baklänges in och täckte över sin faders blygd; de höllo därvid sina ansikten bortvända, så att de icke sågo sin faders blygd.24 När sedan Noa vaknade upp från ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:25 »Förbannad vare Kanaan, en trälars träl vare han åt sina bröder!»26 Ytterligare sade han: »Välsignad vare HERREN, Sems Gud, och Kanaan vare deras träl!27 Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl.»28 Och Noa levde efter floden tre hundra femtio år;29 alltså blev Noas hela ålder nio hundra femtio år; därefter dog han.

1 Mosebok 10

1 Detta är berättelsen om Noas söners släkt. De voro Sem, Ham och Jafet; och åt dem föddes söner efter floden.2 Jafets söner voro Gomer, Magog, Madai, Javan, Tubal, Mesek och Tiras.3 Gomers söner voro Askenas, Rifat och Togarma.4 Javans söner voro Elisa och Tarsis, kittéerna och dodanéerna.5 Från dessa hava inbyggarna i hedningarnas Havsländer utbrett sig i sina länder, var efter sitt tungomål, efter sina släkter, i sina folk.6 Hams söner voro Kuss, Misraims, Put och Kanaan.7 Kus' söner voro Seba, Havila, Sabta, Raema och Sabteka. Raemas söner voro Saba och Dedan.8 Men Kus födde Nimrod; han var den förste som upprättade ett välde på jorden.9 Han var ock en väldig jägare inför HERREN; därför plägar man säga: »En väldig jägare inför HERREN såsom Nimrod.»10 Och hans rike hade sin begynnelse i Babel, Erek, Ackad och Kalne, i Sinears land.11 Från det landet drog han sedan ut till Assyrien och byggde Nineve, Rehobot-Ir och Kela,12 och därtill Resen mellan Nineve och Kela; detta är »den stora staden».13 Och Misraim födde ludéerna, anaméerna, lehabéerna, naftuhéerna,14 patroséerna, kasluhéerna, från vilka filistéerna hava utgått, och kaftoréerna.15 Och Kanaan födde Sidon, som var hans förstfödde, och Het,16 så ock jebuséerna, amoréerna, girgaséerna,17 hivéerna, arkéerna, sinéerna,18 arvadéerna, semaréerna och hamatéerna. Sedan utgrenade sig kananéernas släkter allt vidare,19 så att kananéernas område sträckte sig från Sidon fram emot Gerar ända till Gasa, och fram emot Sodom, Gomorra, Adma och Seboim ända till Lesa.20 Dessa voro Hams söner, efter deras släkter och tungomål, i deras länder och folk.21 Söner föddes ock åt Sem, Jafets äldre broder, som blev stamfader för alla Ebers söner.22 Sems söner voro Elam, Assur, Arpaksad, Lud och Aram.23 Arams söner voro Us, Hul, Geter och Mas.24 Arpaksad födde Sela, och Sela födde Eber.25 Men åt Eber föddes två söner; den ene hette Peleg s, ty i hans tid blev jorden fördelad; och hans broder hette Joktan.26 Och Joktan födde Almodad, Selef, Hasarmavet, Jera,27 Hadoram, Usal, Dikla,28 Obal, Abimael, Saba,29 Ofir, Havila och Jobab; alla dessa voro Joktans söner.30 Och de hade sina boningsorter från Mesa fram emot Sefar, emot Östra berget.31 Dessa voro Sems söner, efter deras släkter och tungomål, i deras länder, efter deras folk.32 Dessa voro Noas söners släkter, efter deras ättföljd, i deras folk. Och från dem hava folken efter floden utbrett sig på jorden.

1 Mosebok 11

1 Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.2 Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.3 Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.4 Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade s hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.10 Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.11 Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.12 När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.13 Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.14 När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.15 Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.16 När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.17 Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.18 När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.19 Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.20 När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.21 Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.22 När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.23 Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.24 När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.25 Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.26 När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.27 Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.28 Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.29 Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.30 Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.32 Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.

YouVersion

Bible

My

Community

Mobile

1 Mosebok 10:1

1 Mosebok 9

1 Mosebok 10

1 Mosebok 11

Selected

Community Notes

My Notes

M'Cheyne One Year Reading Plan Info

Today - Day 1

Lots of Choices

Audio Bible (Faith Comes By Hearing)

Verse of the Day

Create New Note

Additional content

YouVersion

Bible

My

Community

Mobile

1 Mosebok 10:1

1 Mosebok 9

1 Mosebok 10

1 Mosebok 11

Achi

Achuar

Afrikaans

العربية

Waimaha

Batak Toba

български език

বাংলা

Biatah

Simalungun

Batak Karo

Cebuano

Church Slavonic

česky

Dansk

Deutsch

Dusun

English

Español

Euskara

فارسی

Suomi

Français

Guaraní

Ancient Greek

Hausa

עִבְרִית

Hiligaynon

Hrvatski

Magyar

Hawai`i Pidgin

Հայերեն

Iban

Bahasa Indonesia

Igbo

Italiano

日本語

ភាសាខ្មែរ

한국어

Lahu

Malagasy

te reo Māori

Li Niha

Nederlands

Norsk: nynorsk

Norsk: bokmål

Sotho, Northern

Polski

Penan

Potawatomi

Português

Quichua-Chimborazo

Română

Pyccкий

Toraja

Slovenčina

Shona

Somali

Shqip

српски

Svenska

Kiswahili

ภาษาไทย

Murut Timungon

Tagalog

Tswana

Tsonga

Türkçe

українська

اردو

Tiếng Việt