Sakaria 1

1 I åttonde månaden av Darejaves' andra regeringsår kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten, han sade:2 Svårt förtörnad var HERREN på edra fäder.3 Säg därför nu till folket så säger HERREN Sebaot: Vänden om till mig, säger HERREN Sebaot, så vill jag vända om till eder, säger HERREN Sebaot.4 Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter predikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra onda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra och aktade icke på mig säger HERREN.5 Edra fäder, var äro de? Och profeterna, leva de kvar evinnerligen?6 Nej, men mina ord och mina rådslut, de som jag betrodde åt mina tjänare profeterna, de träffade ju edra fäder, så att de måste vända om och säga: »Såsom HERREN Sebaot hade beslutit att göra med oss, och såsom våra vägar och våra gärningar förtjänade, så har han ock gjort med oss.»7 På tjugufjärde dagen i elfte månaden, det är månaden Sebat, i Darejeves' andra regeringsår, kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten; han sade:8 Jag hade en syn om natten: Jag fick se en man som red på en röd häst; och han höll stilla bland myrtenträden i dalsänkningen. Och bakom honom stodo andra hästar, röda, bruna och vita.9 Då frågade jag: »Vad betyda dessa, min herre?» Ängeln som talade med mig svarade mig: »Jag vill låta dig förstå vad dessa betyda.»10 Och mannen som stod bland myrtenträden tog till orda och sade: »Det är dessa som HERREN har sänt ut till att fara omkring på jorden.»11 Och själva togo de till orda och sade till HERRENS ängel, som stod bland myrtenträden: »Vi hava farit omkring på jorden och hava funnit hela jorden lugn och stilla.»12 Då tog HERRENS ängel åter till orda och sade: »HERRE Sebaot, huru länge skall det dröja, innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred på dem i sjuttio år.»13 Och HERREN svarade ängeln som talade med mig goda och tröstliga ord;14 och ängeln som talade med mig sade sedan till mig: »Predika och säg: Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Jerusalem och Sion;15 och jag är storligen förtörnad på hednafolken, som sitta så säkra; ty när jag var allenast litet förtörnad, hjälpte de ytterligare till att fördärva.16 Därför säger HERREN så: Jag vill åter vända mig till Jerusalem i barmhärtighet; mitt hus skall där bliva uppbyggt, säger HERREN Sebaot, och mätsnöret skall spännas över Jerusalem.17 Ytterligare må du predika och säga: Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola mina städer få njuta överflöd av goda håvor; ja, HERREN skall ännu en gång trösta Sion, och ännu en gång skall han utvälja Jerusalem.»18 Sedan lyfte jag upp mina ögon och fick då se fyra horn.19 Då frågade jag ängeln som talade med mig: »Vad betyda dessa?» Han svarade mig: »Detta är de horn som hava förstrött Juda, Israel och Jerusalem.»20 Sedan lät HERREN mig se fyra smeder.21 Då frågade jag: »I vad ärende hava dessa kommit?» Han svarade: »De förra voro de horn som förströdde Juda, så att ingen kunde upplyfta sitt huvud; men nu hava dessa kommit för att injaga skräck hos dem, och för att slå av hornen på de hednafolk som hava lyft sitt horn mot Juda land, till att förströ dess inbyggare.»

Zechariah 1

Introduction

1 In the eighth month of Darius’s second year,s the word of the Lord came to the prophet Zechariah,s son of Berechiah son of Iddo, as follows:
2 The Lord was very angry with your ancestors.t3 Therefore say to the people:t The Lord who rules over alls says, “Turnt to me,” says the Lord who rules over all, “and I will turn to you,” says the Lord who rules over all.4 “Do not be like your ancestors, to whom the former prophets called out, saying, ‘The Lord who rules over all says, “Turn now from your evil wickedness,”’ but they would by no means obey me,” says the Lord.5 “As for your ancestors, where are they? And did the prophets live forever?

6 But have my words and statutes, which I commanded my servants the prophets, not outlived your fathers?s Then they paid attentiont and confessed, ‘The Lord who rules over all has indeed done what he said he would do to us, because of our sinful ways.’”

The Introduction to the Visions

7 On the twenty-fourth day of the eleventh month, the month Shebat, in Darius’ second year,s the word of the Lord came to the prophet Zechariah son of Berechiah son of Iddo, as follows:

The Content of the First Vision

8 I was attentive that night and saw a man seatedt on a red horse that stood among some myrtle treess in the ravine. Behind him were red, sorrel,s and white horses.

The Interpretation of the First Vision

9 Then I asked one nearby, “What are these, sir?” The angelic messengert who replied to me said, “I will show you what these are.”10 Then the man standing among the myrtle trees spoke up and said, “These are the ones whom the Lord has sent to walk abouts on the earth.”11 The riders then agreed with the angel of the Lord,s who was standing among the myrtle trees, “We have been walking about on the earth, and now everything is at rest and quiet.”12 The angel of the Lord then asked, “Lord who rules over all,s how long before you have compassion on Jerusalems and the other cities of Judah which you have been so angry with for these seventy years?”s13 The Lord then addressed good, comforting words to the angelic messenger who was speaking to me.14 Turning to me, the messenger then said, “Cry out that the Lord who rules over all says, ‘I am very much movedt for Jerusalem and for Zion.

15 But I am greatly displeased with the nations that take my grace for granted.t I was a little displeased with them, but they have only made things worse for themselves.

The Oracle of Response

16 “‘Therefore,’ says the Lord, ‘I have become compassionatet toward Jerusalems and will rebuild my templet in it,’ says the Lord who rules over all. ‘Once more a surveyor’s measuring line will be stretched out over Jerusalem.’

17 Speak up again with the message of the Lord who rules over all: ‘My cities will once more overflow with prosperity, and once more the Lord will comfort Zion and validate his choice of Jerusalem.’”

Vision Two: The Four Horns

18 s Once again I looked and this time I saw four horns.19 So I asked the angelic messengert who spoke with me, “What are these?” He replied, “These are the hornss that have scattered Judah, Israel, and Jerusalem.”s20 Next the Lord showed me four blacksmiths.ts

21 I asked, “What are these going to do?” He answered, “These horns are the ones that have scattered Judah so that there is no one to be seen.t But the blacksmiths have come to terrify Judah’s enemiest and cut off the horns of the nations that have thrust themselves against the land of Judah in order to scatter its people.”t